Ärligt talat så vet jag inte vad jag ska säga? Jag känner mig tom helt allvarligt.. Vet inte vad jag ska göra? Jag saknar allt jag saknar hur det var förut, jag tycker inte att det här är kul på något sätt alls faktiskt.. Det är inget jag kan skratta åt för jag känner mig så jävla ensam, har aldrig känt mig såhär ensam förut.. Fast på ett sätt så känner jag mig inte ett dugg ensam, hänger ni med? Inte jag heller... Känns som om hela mitt  har förändrats på kort tid men ändå inte? Hänger inte med mitt eget liv.. Jag saknar dig, dig, dig, dig och dig...

Och det gör ont att tänka på allt som händer hela tiden. Jag har så mycket i huvudet, jag vet inte vart jag har dig, dig eller dig? Jag vet ingenting.. Jag har träffat nytt folk som gör mig glad men direkt när jag ler och är som gladast så kommer det upp igen, jag saknar nåt.. Nånting som jag alltid haft och som jag har kvar men inte på det sätt jag önskar att jag hade.. Vad gör man när man saknar ord för det man känner? När man inte kan förklara det man vill att en annan människa ska förstå?

Och det gör ont att tänka på allt som händer hela tiden. Jag har så mycket i huvudet, jag vet inte vart jag har dig, dig eller dig? Jag vet ingenting.. Jag har träffat nytt folk som gör mig glad men direkt när jag ler och är som gladast så kommer det upp igen, jag saknar nåt.. Nånting som jag alltid haft och som jag har kvar men inte på det sätt jag önskar att jag hade.. Vad gör man när man saknar ord för det man känner? När man inte kan förklara det man vill att en annan människa ska förstå? Blev tvungen att skriva av mig...